Torpet51.se
Att borta tänderna med fluortandkräm, gör dem starka, det har vi fått höra när vi var små, så frågan är ju då vad Bävern gör för att ha såna tänder som dem har.
Nu tänker jag inte grotta ned mig i detta, det får andra göra, nä, istället så har jag städat efter denna lilla krabat och det var inte lite han hade rivit ned, allt ifrån klena Aspar till en stor jäkla Björk.
Men som markägare är det ju inte så värst kul och faktum är att jag har städat tidigare efter denna bäck och då på "norr sidan" av bäcken, vilket var ett rejält äventyr bara det.
Men för ca 2 månader sedan, så kontaktade då markägaren mig och frågade om jag var intresserad av att städa efter Bävern och man tackar ju inte nej till det, var visserligen fullt upptagen med mitt eget, men, tog det så fort jag var klar, så, i tre helger nu så har jag hållit på och städat efter han.
Själva hanteringen av veden, det har gått bra, men, sågarna säg, herre jävlar vad dessa har stökat och bökat med mig och värst har ju då kopplingarna varit, på min ena såg, så brände jag den och den andra, ville bara inte funka, så det har stökat rejält.
Men så lördagen den 24 maj, körde man hem det sista och på söndagen den 25, klöv och travades det sista upp.
Nu kan man ju då undra varför inte ägaren själv fixade detta?
Jo, för att marken som man ska jobba på, är ju då myr mark samt att det är ett Krondike som man måste över och sedan på andra sidan diket, så blir det trångt att ta sig förbi med Terrin som han har, vilket gör då att han måste hugga ned träd i onödan för att komma in dit, vilket han då inte ville.
Så han frågade mig, var ned dit och kollade och sedan gav man tummen upp och sedan var det att köra.
Men hur skulle hag då komma dit, för, att komma från norr in med gräsklippartraktorn, var inte att tänka på, för, dels så måste man över ett dike från en åker och sedan myrmark, det går ju inte, så, fram med skottkärran och lunna från skogen till traktorn, hur långt det är mellan bäcken och åkern, vet jag inte, men, som ni ser på bilden, så, den enda markskadan är detta spår som syns och om någon månad, kommer man inte ens att se det.
Men då kommer ju frågan HUR man ska få ut det från skogen?
Att släpa fram 1-meters bitar, ute slutet, det är på tok för långt att släpa.
Nu har ju jag då ett tillbehör som heter Cut Control som jag köpte för flera år sedan och som jag monterar på sågen och sedan använder på sågbocken.
Så då fick min trotjänare MECC och på den satte jag en dålig kedja, för jag körde ned i marken ett X antal ggr då man kapade.
Control funkar så att du lägger den oranga delen mot kanten på stocken och sedan kapar du av med hjälp av den och denna har då ett avstånd på 33 cm från kedjan till oranga delen.
Den röda Jonseredaren, den brände jag kopplingen på, men, den använde jag då för att kvista innan jag kapade upp allt i klabbar.
Men så var det ju detta med att komma över diket, hur löser man en sådan sak då?
Tja, man får leta och gräva bland planken i brädladan och fram kom denna, fråga mig inte om måtten, men, jag så att tjockleken samt längden var bra och när den var på plats, var det perfekt, kunde inte bli bättre, tjohoo, nu åker vi.
Så första helgen på detta äventyr, så såg jag att Bävern hade fällt en Björk och den lutade ganska illa, men, det är väl inga problem, så fram med "Jonson" och....fan och hans moster, det nöp till och sedan var den kopplingen körd, helvete oxå, okej, men, jag hade ju Mecken med mig, så, det vart den som fick jobba, gick bra och när jag avslutade för dagen, så var det endast 5 stycken kvar, men, då kommer det att gå fort, inget att bry sig i.....trodde jag ja.
En vecka senare, på Norges Nationaldag, 17 maj, så hade jag endast Mecken att stödja mig på, men eftersom det var endast 5 träd kvar att vixa så kommer det att gå undan, men, när jag kom ned dit, så, hade den lille jävla terroristen, fällt 6 stycken till, men för i he....nåja, vad är väl en bal på slottet, den första jag av mig på, var Björken och denna gång var man förberedd med kilar, så, det gick fort att få ned den, kopplade på Cut Control och gjorde klabbar av den, satte fart med det andra som låg på backen och inväntade, hej o hå, nu går det undan värre.
Efter ett tag, så fick det räcka, så då vart det att köra hem allt och när allt var klart för dagen, så, med värkande axlar, tro mig, vart ett bad sedan, så avslutades det hela och söndagen den 18, gick åt till att klyva alltihopa.
Dessutom så var det endast 5 kvar att fixa.
Med vetskapen om att man hade 5 stammar kvar, så tog man sig an den sista dagen med tillförsikt och väl på plats, så hade han inte fällt mera, utan, det var samma fem som jag lämnade, kvistade och kapade och denna gång gick det undan värre, då jag hade Jonson som kvistade och Mecken som kapade.
När det var klart, så hämtade man då traktorn och sedan var det bara att köra fram det sista.
Full fart framåt och det märktes att det regnat rejält i några dagar, för det klafsade rejält då man gick fram och åter och inte vart det bättre av att man såg hur dem mörka molnen hopade sig i söder, hoppas att man hinner hem med allt innan det börjar regna.
Första vändan gick ju bra, solen sken och det var varmt o skönt, härligt, andra vändan blir lätt.
Tog lunch innan man körde hem det sista, skönt, nu är det bara en vända kvar, vad kan gå fel nu?
Väl framme, klafsade man iväg mot den sista hämtningen och jag kände att det började skvätta, men, eftersom solen sken, så är det ingen fara.
Sista vedpinnen på kärran och sedan iväg, väl framme vid diket, tog man med sig plankan över diket, skönt, nu är det bara klyvningen kvar.
Väl framme vid traktorn, så tilltar skvättandet, men, nää, ingen fara, blå himmel på ingående.
Men så när jag kom mittemellan grannen och garaget, öppnar sig himlen och det börjar regna och när jag passerar garaget, då tilltar regnet, dessutom så är det kallt, det är då man önskar att man hade fyrhjuling.
Väl uppe på gården, vräker regnet ned och jag fryser satan, skyndar mig att rycka ur sprinten som håller kärran på plats under färd, in med traktorn i garaget sitt, gamla vedboden och sedan likt en hjulbent ko, in och in i duschen och av med kläderna och när jag hänger upp dessa, så droppar det vatten, själv fick man ta handduk och torka sedan fixa kaffe.
Söndag den 25 maj, var det äntligen dags för den sista travningen på pallarna.
Klöv upp allt på lördag kväll och det vart en rejäl hög.
Så här mycket vart det av det hela.
Här ligger det då 4 pallar det är då 2 rader bakom den främre långa samt kanten.
Nu får vi hoppas på att vädret håller i sig och att det blir både varmt och torrt, för, då blir det inkörning i midsommarhelgen, brukar vara standard för mig, är inte så mycket för detta med midsommar.
Men hur kommer det att gå för Bävern nu då?
Jag vet inte det, men, som det hördes, så kommer han att få vara i fred där han är.
Sedan har jag fått markägarens tillstånd att fortsätta städa efter Bävern, vilket kommer att behövas, men, just nu, tror jag att det får räcka.
